3 tips för att gå fint i koppel

Jag har förstått att det här med att gå fint i koppel kan vara en utmaning, så även för mig såklart. Jisses vad jag har backat, gått i cirklar och gått hit och dit för att hon ska följa mig och inte tvärt om. Jag har verkligen ingen lust att bli omkring dragen av en stor schäferhund, varken på stan eller i skogen.

Numera fungerar det väldigt bra när vi är ute och går, själva, alltså bara hon och jag. Så fort vi blir en till, eller ännu värre om hela familjen ska gå med på promenaden, så blir det ett problem. Hon vill gå först, gå sist, springa runt, samla ihop flocken och ja, där någonstans blir den där trevliga promenaden med familjen en inte så trevlig stund där min man tar med sig barnen och går i förväg och jag blir kvar med en hysterisk koppelträning längre bak i ledet. Mitt glada humör och mitt fantastiska tålamod lyser då med sin frånvaro!…

Men, några saker har jag hittat som funkar för mig. Har du däremot några andra tips som du vill dela med dig av så gör gärna det i kommentarsfältet nedan! Tack!

  1. Backa eller gå åt ett annat håll
    Det här var det första tipset jag fick när jag skulle lära Arma att gå fint i koppel. Att så fort Arma drar i kopplet ska jag backa eller gå åt ett annat håll, så hon lär sig att FÖLJA mig istället för att DRA RUNT på mig. När vi är ute och går själva kan jag vara väldigt konsekvent med detta och då ger det ju resultat, såklart. Men så fort familjen är med blir det lite svårare. Dom har såklart inte så stor lust att vänta på mig och Arma medan vi går 3 steg fram och 5 steg bak hela tiden. Då brukar det sluta med tips nr 3!
  2. Godis i vänster ficka
    Jag har nästan alltid med mig hundgodis i vänster ficka när vi är ute och går. Så fort hon går fint bredvid mig så får hon en godis. Så fort hon stannar upp när hon känner att det stramar lite i kopplet så får hon en godis. MEN hon får bara godiset nära mig på vänster sida. Jag kastar det inte fram till henne utan hon måste komma nära för att få det.  Dessutom funkar det bra att locka med vid hundmöten. Ibland är godiset mer intressant än hunden och ibland, absolut inte…
  3. Kopplet under frambenet
    Om du sätter kopplet under frambenet på hunden så blir det lite svårare att dra då den inte få så mycket kraft. Dessutom är det nog inte så skönt…

Bonustips! När jag delade detta inlägg på facebook fick jag ett tips ifrån en av mina fina läsare om ett VGW-sele!

Med ett VGW-sele  fäster kopplet fram på bröstet på hunden istället för i halsbandet runt halsen. Eftersom att tryck mot halsen ökar hundens frustration så ökar också hundens benägenhet att dra när du har ett halsband. Men med ett VGW-sele händer inte det eftersom att kopplet fästes fram på bröstet.

Dessutom sitter det på ett sätt som gör att hunden inte får så mycket kraft när den drar. Placeringen av kopplet gör att hunden vrids mot dig istället för att dra framåt. Det funkar så himla bra!

Uppdatering: När jag hade använt VGW-selet ett tag började jag fundera på det där spännet som sitter uppe på ryggen. Det verkar som att det trycker mot ryggraden. Jag frågade en veterinär om det som också tyckte att placeringen var tokig. Hennes förslag var att sy ett mjuk skydd runt om spännet som skulle lätta på det direkta trycket.

Ehhh, jag syr inte…haha.  Istället använder jag ett vanligt sele ifrån hurtta, som också har ett fäst framme på bröstet. Det sitter lösare och ger kanske inte samma stabilitet men det funkar helt klart lika bra på våra promenader. Däremot använder vi VGW-selet vid speciella tillfällen, tex om min mamma ska gå ut med Arma. Då vill jag att mamma ska ha full kontroll och inte ge Arma så mycket kraft. Men eftersom att det är så sällan tänker jag att det är ok. Men till vardags kör vi ett lite mjukare sele! 

Continue Reading

Gör inte om, gör rätt!

Ungefär så var väl innebörden i min tränare Peos ord när han fick veta att jag hade gått tillbaka till basics i min träning. (Se mitt förra inlägg.)

Hon kan redan sitt och ligg men du behöver lära dig att ställa krav på henne, på rätt sätt, och jobba MED hennes energi istället för mot!

Ja, det låter ju logiskt, men att översätta detta till handling är inte helt enkelt…

– Du behöver vara mer noggrann i din träning. Peo gick bredvid och gav mig instruktioner steg för steg. Han talade om hur jag skulle göra och varför.

Träningen gick bra, mycket bättre än på länge. Kanske pga att jag under de senaste veckorna börjat om från början, fast troligtvis inte, enligt Peo. Framför allt kanske för att vi hittat tillbaka till glädjen i att träna tillsammans! Jag och Arma!

Lärdomen jag tar med mig är att vara noggrann när vi tränar, och skynda som en sköldpadda, långsamt!

HundträningHundliv

 

Continue Reading

Back to basic

Plötsligt hände ingenting! Vi gick snarare bakåt än framåt i vår lydnadsträning. Istället för att gå fot så hoppade hon på mig och om jag sa åt henne att ligga så tittade hon bara på mig med ögon som sa – Det kan du glömma!
Att släppa bollen när jag sa loss var inte ens att tänka på!

Till slut var det inte roligt längre. Jag kände mig bara misslyckad och frustrerad. Jag var tvungen att hitta tillbaka till glädjen i träningen, både för mig och Arma. Lösningen blev ”Back to basic”.

Jag backade säkert tio steg och gick tillbaka till sitt, ligg, stå och varsågod. Jag tränade loss lite försiktigt när hon var lugn och inte alls när hon var uppe i varv för jag visste att hon absolut inte skulle släppa bollen då. Jag jobbade bara med positiv förstärkning och struntade i det som blev fel.

Nu, efter 3 veckor med den här typen av träning nästan varje dag känns det som att det sakta börjar gå lite bättre. Nu är väl utmaningen att INTE gå för fort fram kan jag tänka…

Vad är din största utmaning med hundträningen och har du några tips att dela med dig av?

(I nästa inlägg kan ni läsa om vad min hundtränare tyckte om detta upplägg… Det hittar ni här!)

ladda ned (4)

Continue Reading